Bostadsbristen är den fråga som håller ihop hela bostadsdebatten. Här sammanfattar vi hur stor bristen är enligt de senaste offentliga siffrorna, och ställer aktörernas förslag på lösningar sida vid sida, utan att ta ställning.
Så stor är bristen 2025
Enligt Boverkets bostadsmarknadsenkät 2025 uppger 127 av landets 290 kommuner underskott på bostäder, alltså drygt 40 procent. Det är en minskning från 148 kommuner 2024, och antalet kommuner som i stället uppger överskott har mer än fördubblats. Trenden går mot mer balans, men bristen är fortfarande utbredd, särskilt i storstadsregionerna och universitetsstäderna.
Boverket bedömer att det behövs omkring 52 300 nya bostäder per år under perioden 2024 till 2033 (Boverket). Samtidigt räknar myndighetens byggprognos från december 2025 med omkring 32 000 påbörjade bostäder 2025 (Boverket). Byggandet ligger alltså tydligt under det bedömda behovet.
Vilka drabbas
Bristen slår ojämnt. Unga vuxna utan sparkapital eller kötid, nyanlända och hushåll med låga inkomster har svårast att ta sig in på marknaden. Konsekvenserna sträcker sig bortom individen: arbetsgivare i tillväxtregioner vittnar om svårigheter att rekrytera, och kommuner ser inflyttning bromsas. En utförligare genomgång av orsakerna finns på vår pelarsida Bostadsbristen i Sverige.
Aktörernas förslag sida vid sida
Det råder bred enighet om att bristen är ett problem, men inte om hur den ska lösas. Nedan sammanfattas de vanligaste förslagen och vilka som brukar driva dem.
Flera utredningar och byggsidan, bland dem Byggföretagen, vill förenkla plan- och bygglagen och korta tiden från plan till byggstart. Kritiker betonar att processen skyddar miljö, kulturvärden och grannars intressen.
Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Hyresgästföreningen förespråkar subventioner för att bygga hyresrätter med rimliga hyror. Motståndarna menar att stöd som införs och avvecklas i omgångar skapar osäkerhet.
Fastighetsägarna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna menar att friare hyror ökar incitamenten att bygga hyresrätter. Motståndarna befarar höjda hyror utan att byggandet ökar nämnvärt. Frågan behandlas i Marknadshyra kontra bruksvärde.
Byggsidan pekar på standardiserade byggsystem som ett sätt att sänka kostnaderna, med hänvisning till erfarenheter från övriga Norden.
De flesta bedömare är överens om att ingen enskild åtgärd räcker, utan att det krävs en kombination av regelförenklingar, ekonomiska incitament och kommunalt ansvarstagande. Var partierna står i dessa frågor sammanfattas i Marknadshyra och riksdagspartierna. Statistik och siffror om bostadsmarknaden finns hos systersajten Hyresdata.se.
Källor: Boverkets bostadsmarknadsenkät 2025; Boverkets bedömning av byggbehov 2024 till 2033; Boverkets byggprognos december 2025. Siffrorna uppdateras när Boverket publicerar nya bedömningar.