Fyra partier sade nej till marknadshyror inför riksdagsvalet den 13 september 2026: Moderaterna, Sverigedemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet. I det slutliga valresultatet fick de tillsammans 184 av riksdagens 349 mandat, nio fler än vad som krävs för majoritet. Centerpartiet, Kristdemokraterna och Liberalerna, de tre partier som ville ge nyproduktionen friare hyressättning, fick 66 mandat. Mellan den 1 och den 14 september tog Centerpartiet bort kravet på fri hyressättning i nyproduktion från sin sida om hyresrätter.
Marknadshyrans motståndare fick 184 av 349 mandat
Valresultatet för riksdagen fastställdes den 19 september. Socialdemokraterna fick 99 mandat, Moderaterna 70, Sverigedemokraterna 62, Vänsterpartiet 30, Centerpartiet 25, Kristdemokraterna 22, Miljöpartiet 22 och Liberalerna 19. Socialdemokraterna ville försvara den kollektiva hyressättningsmodellen, och räknas de in har partier med 283 mandat tagit ställning mot marknadshyror eller för dagens system.
Bland de fyra partier som sade nej till marknadshyror vilar majoriteten på Moderaterna, som samtidigt ville införa trygghetshyror. Utan Moderaternas 70 mandat har Sverigedemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet 114. Räknas Socialdemokraterna in blir det 213 mandat även utan Moderaterna.
Sverigedemokraterna hade gjort nejet till ”ett av våra ultimativa krav i eventuella regeringsförhandlingar”. Den 21 oktober 2026 stod formuleringen kvar i partiets lista över vallöften, och de övriga partiernas formuleringar om hyressättningen var också oförändrade, utom Centerpartiets.
Riksdagen hade inte valt någon ny statsminister den 21 oktober
Ulf Kristersson (M) begärde sitt entledigande den 17 september och leder sedan dess en övergångsregering. Moderaterna, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Liberalerna, som var regeringsunderlaget under mandatperioden 2022 till 2026, fick tillsammans 173 mandat. Det är två färre än de 175 som behövs för egen majoritet.
Den 15 oktober prövade riksdagen talmannens förslag att Magdalena Andersson (S) skulle bli statsminister. Förslaget föll med 99 ja mot 248 nej. Socialdemokraterna röstade ja, och alla närvarande ledamöter från de sju övriga partierna röstade nej.
Den 19 oktober fick Elisabeth Thand Ringqvist (C) i uppdrag av talman Andreas Norlén att sondera förutsättningarna för en regering som kan tolereras av riksdagen. Hon ska rapportera senast den 26 oktober. Vilken regering som skulle hantera hyressättningen var därmed oavgjort.
Frågan om marknadshyra splittrade regeringsunderlaget inför valet 2026
Söndagen den 13 september 2026 hölls val till riksdagen, och hyressättningen var en av de frågor där partierna drog åt olika håll. Sverigedemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet avvisade marknadshyror, medan Centerpartiet och Liberalerna ville införa fri hyressättning i nyproduktion. Moderaterna avvisade också marknadshyror men ville införa trygghetshyror, och Kristdemokraterna ville ge nyproduktionen friare hyressättning. Socialdemokraterna ville försvara den kollektiva hyressättningsmodellen. I riksdagen röstade Sverigedemokraterna ändå med regeringssidan när blockhyra och utökad andrahandsuthyrning för bostadsrättshavare prövades våren 2026.
Skiljelinjen följde inte blockgränsen. Sverigedemokraterna stod i hyressättningsfrågan på samma sida som Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna, de tre övriga i regeringsunderlaget, ville lätta på den kollektiva hyressättningen, antingen i nyproduktion eller vid nytecknade kontrakt.
Kristdemokraterna, Liberalerna och Miljöpartiet tog upp hyressättningen i sina valmanifest
Kristdemokraterna hade punkten ”Reformera hyressättningen för nybyggda hyreslägenheter” i sitt valmanifest från den 21 augusti 2026, utan att precisera vad reformen innebar. Liberalerna skrev i sitt valmanifest att partiet ville ”tillåta fri hyressättning i nyproduktion och låta läget påverka hyrorna mer”. Miljöpartiets valmanifest slog fast att ”marknadshyror ska stoppas”.
De övriga fem partierna lovade inget om hyressättningen i sina valmanifest. Ordet hyra förekom inte i Moderaternas vallöften, inte i Socialdemokraternas valplattform och inte i Sverigedemokraternas valplattform. Moderaternas bostadspunkt hette i stället ”Rätt att köpa sitt boende”. Centerpartiets valmanifest ägnade sex punkter åt bostäder, alla om byggande, krediter, en bostadssocial reform och breda överenskommelser, ingen om hur hyran skulle sättas. Vänsterpartiets valplattform nämnde marknadshyror bara som ett exempel på vad partiet redan hade lyckats stoppa.
Sverigedemokraterna hade däremot ”Stoppa marknadshyror” som löfte nummer tio i en separat lista över vallöften, vid sidan av valplattformen.
Så skrev partierna om marknadshyror och fri hyressättning
Socialdemokraterna sammanfattade bostadspolitiken i en punktlista i sitt partiprogram, och en av punkterna löd ”Försvar för den kollektiva hyressättningsmodellen”. I sin motion om hyresmarknaden våren 2026 skrev partiet att marknaden skulle fungera bättre, men ”inom ramen för den svenska hyresmodellen”. Partiets bostadssida räknade upp nio förslag om byggande, bidrag, lån och stärkt hyresgästskydd, men inget om hur hyran skulle sättas.
Moderaterna avvisade marknadshyror på sin egen sida om frågan: ”Moderaterna vill inte införa marknadshyror som hade inneburit att hyran kan höjas drastiskt på kort tid.” I stället ville partiet ”omreglera hyresmarknaden och införa så kallade trygghetshyror”. Med trygghetshyror skulle hyresgäst och hyresvärd komma överens om ingångshyran, och hyresutvecklingen skulle följa en indexering som partiet beskrev som trygg, enkel och förutsebar.
”Sverigedemokraterna säger nej till marknadshyror i både nyproduktion och befintliga hyresrätter”, löd vallöfte nummer tio. Partiet lade till att det inte skulle acceptera sådana förslag om frågan kom upp. På sin sida om marknadshyror preciserade partiet att bruksvärdessystemet skulle behållas och hyror fortsatt sättas genom kollektiva förhandlingar och jämförelser.
På Centerpartiets sida om hyresrätter stod ”Införa fri hyressättning i nyproduktion” i slutet av augusti 2026 som ett av fyra förslag, tillsammans med bevarat besittningsskydd och skydd mot chockhöjningar. Samma krav fanns i partiets motion om bostäder och samhällsbyggnad från hösten 2025.
”Vi står upp för hyresgästerna mot marknadshyror, utförsäljningar och renovräkningar”, skrev Vänsterpartiet på sin sida om hyresrätter och allmännyttan. Modellen med kollektivt förhandlade hyror och bruksvärdesprincipen skulle bevaras och utvecklas, och utförsäljningen av allmännyttiga bostäder stoppas.
Kristdemokraterna ville enligt sin sida om hyresrätt att ”nyproduktion ges friare hyressättning i avtal mellan hyresgäst och fastighetsägare”. Partiet ställde två villkor: att besittningsskyddet skulle vara starkt och indexeringen förutsägbar över tid. Till det kopplade partiet ett krav på offentlig hyresstatistik, så att parterna skulle veta vad som var en rimlig nivå.
”Införa fri hyressättning vid nyproduktion och reformera bruksvärdesystemet” var ett av fem förslag på Liberalernas bostadssida. Liberalerna ville att hyror i större utsträckning skulle spegla efterfrågan även i det befintliga beståndet, samtidigt som hyresgäster skulle ha förutsägbara villkor och större inflytande över standarden.
”Miljöpartiet säger nej till marknadshyror och fri hyressättning vid nyproduktion”, stod det på partiets bostadssida. Miljöpartiet ville i stället stärka hyresgästernas ställning och stödja renoveringar som inte leder till kraftiga hyreshöjningar.
Centerpartiet lovade att inte kräva fri hyressättning i nyproduktion efter valet
Centerpartiet hade drivit kravet på fri hyressättning i nyproduktion i januariavtalet. Men i ett pressmeddelande den 29 maj 2026 skrev partiet att det efter valet ville bjuda in samtliga partier till samtal om bostadsmarknaden. Enligt pressmeddelandet ställde partiet inga absoluta krav på enskilda reformer i förväg. Partiet skrev också att det ”inte kommer kräva fri hyressättning i nyproduktion, varken för att påbörja samtalen eller i slutprodukten”, så länge slutprodukten löser problemen.
Centerpartiet bytte rubrik på sitt förslag om nya hyresrätter
Den 1 september 2026 inledde Centerpartiet sin lista över förslag på sidan om hyresrätter med ”Införa fri hyressättning i nyproduktion: Det gör det mer lönsamt att bygga nya hyresrätter, vilket på sikt leder till fler bostäder och kortare köer.”
Mellan den 1 och den 14 september fick punkten en ny rubrik på samma sida: ”Underlätta byggandet: Göra det mer lönsamt att bygga nya hyresrätter, vilket på sikt leder till fler bostäder och kortare köer.” Orden fri hyressättning fanns inte längre med. Motiveringen stod kvar i sak. De tre andra förslagen och meningen om att hyran ska spegla lägenhetens kvalitet och läge stod kvar oförändrade.
Så röstade riksdagen om hyresmarknaden våren 2026
Den 20 maj 2026 avgjorde riksdagen ett paket om en mer flexibel hyresmarknad, som bland annat gav den nya privatuthyrningslagen. Tre punkter gick till votering.
Om den nya privatuthyrningslagen, där parterna själva kommer överens om hyran, var kammaren nästan enig: 323 ja mot 25 nej. Vänsterpartiets 21 ledamöter röstade nej. Ledamöterna från de övriga sju partierna röstade ja, Socialdemokraterna med en avvikande röst. Tre politiskt obundna ledamöter röstade också nej.
De två andra punkterna delade kammaren. Moderaterna, Sverigedemokraterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Liberalerna röstade ja till utökade möjligheter för bostadsrättshavare att hyra ut i andra hand. De röstade också ja till en ny modell för blockhyra, där en lägenhet kan få sin hyra bestämd utan vanlig bruksvärdesprövning. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet röstade nej. Båda punkterna gav samma utfall, 199 ja mot 149 nej, och förslagen gick igenom.
Voteringen gällde tre avgränsade undantag från bruksvärdessystemet, inte hyressättningen i stort.
De fem partier som röstade ja till blockhyran och den utökade andrahandsuthyrningen, Moderaterna, Sverigedemokraterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Liberalerna, har 198 mandat i den riksdag som valdes i september.
Läs mer om marknadshyra, bruksvärde och partiernas bostadspolitik
- Artikeln Marknadshyra kontra bruksvärde förklarar skillnaden mellan systemen: om efterfrågan får påverka hyran eller inte.
- Hur hyran räknas fram i dag, med kollektiva förhandlingar och jämförelser mellan likvärdiga lägenheter, beskrivs i Bruksvärdessystemet.
- Hyresgästföreningens, Fastighetsägarnas och andra organisationers hållning finns i Bostadspolitiska positioner.
- Bopolitik.se jämför partiernas bostadspolitik i stort, med byggande, skatter och bidrag, i artikeln Partiernas bostadspolitik.
Senast faktagranskad: 21 oktober 2026