Den 13 september är det val till riksdagen, och hyran är en av de frågor där partierna drar åt olika håll. Här ligger de åtta riksdagspartiernas ståndpunkter i hyressättningsfrågan bredvid varandra, var och en hämtad ur partiets eget material och länkad dit. Sidan går därutöver igenom hur riksdagen röstade i våras, med länkar till riksdagens egna dokument. Bodebatt.se återger positionerna och tar inte ställning.
Tre säger nej, två har kravet i sitt material
Räknat på vad partierna själva skriver ser fördelningen ut så här. Sverigedemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet avvisar marknadshyror rakt ut. Centerpartiet och Liberalerna vill införa fri hyressättning i nyproduktion, och av dem är Liberalerna ensamt om att också vilja låta läget påverka hyrorna i det befintliga beståndet.
Kvar står tre partier som formulerar sig på sitt eget sätt. Moderaterna avvisar själva ordet marknadshyror och kallar sitt förslag trygghetshyror. Kristdemokraterna skriver friare hyressättning i nyproduktion, i avtal mellan hyresgäst och fastighetsägare, inte fri. Socialdemokraterna använder inte ordet marknadshyra i sitt bostadsmaterial, utan skriver att den kollektiva hyressättningsmodellen ska försvaras.
Skiljelinjen följer alltså inte blockgränsen. Sverigedemokraterna står i hyressättningsfrågan på samma sida som Vänsterpartiet och Miljöpartiet, medan Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna, de tre övriga i regeringsunderlaget, vill lätta på den kollektiva hyressättningen, antingen i nyproduktion eller vid nytecknade kontrakt.
Valmanifesten är tystare än partisidorna
Positionerna finns, men de tar sällan plats i det dokument partiet faktiskt går till val på. Tre av de åtta partierna säger något framåtsyftande om hyressättningen i sitt valmanifest: Kristdemokraterna, Liberalerna och Miljöpartiet.
Kristdemokraterna har punkten ”Reformera hyressättningen för nybyggda hyreslägenheter” i sitt valmanifest från den 21 augusti, utan att precisera vad reformen innebär. Liberalerna skriver i sitt valmanifest att partiet vill ”tillåta fri hyressättning i nyproduktion och låta läget påverka hyrorna mer”. Miljöpartiets valmanifest slår fast att ”marknadshyror ska stoppas”.
De övriga fem säger inget framåtsyftande om hyressättningen i sitt valmanifest. Ordet hyra förekommer inte en enda gång i Moderaternas vallöften, vars bostadspunkt i stället heter ”Rätt att köpa sitt boende”, och inte heller i Socialdemokraternas valplattform eller i Sverigedemokraternas valplattform. Centerpartiets valmanifest ägnar sex punkter åt bostäder, alla om byggande, krediter, en bostadssocial reform och breda överenskommelser, ingen om hur hyran ska sättas. Vänsterpartiets valplattform nämner marknadshyror, men i förfluten tid, som ett exempel på vad partiet redan lyckats stoppa.
Sverigedemokraterna visar att dokumentvalet inte säger allt. Partiets valplattform är tyst om hyran, men i den separata listan över vallöften står ”Stoppa marknadshyror” som löfte nummer tio, och där är tonen en annan.
Så formulerar partierna det själva
I partiprogrammet sammanfattas bostadspolitiken i en punktlista, och en av punkterna lyder ”Försvar för den kollektiva hyressättningsmodellen”. I sin motion om hyresmarknaden i våras skrev partiet att marknaden ska fungera bättre, men ”inom ramen för den svenska hyresmodellen”. Partiets bostadssida räknar upp nio förslag om byggande, bidrag, lån och stärkt hyresgästskydd, men inget om hur hyran ska sättas.
Partiet avvisar marknadshyror på sin sida om marknadshyror: ”Moderaterna vill inte införa marknadshyror som hade inneburit att hyran kan höjas drastiskt på kort tid.” I stället vill partiet ”omreglera hyresmarknaden och införa så kallade trygghetshyror”, där hyresgäst och hyresvärd kommer överens om ingångshyran och hyresutvecklingen följer en indexering som partiet beskriver som trygg, enkel och förutsebar. Fram till den 27 augusti 2026 svarade Moderaterna på frågan om marknadshyror även på sin bostadspolitiska sida, med orden ”Det stämmer inte” och med uppgiften att trygghetshyror är ny politik från stämman 2025. Den frågan och det svaret togs bort ur den sidan den 27 augusti 2026.
”Sverigedemokraterna säger nej till marknadshyror i både nyproduktion och befintliga hyresrätter”, lyder vallöfte nummer tio. Partiet lägger till att det inte kommer att acceptera sådana förslag om frågan aktualiseras, och att detta är ”ett av våra ultimativa krav i eventuella regeringsförhandlingar”. På sin sida om marknadshyror preciserar partiet att bruksvärdessystemet ska behållas och hyror fortsatt sättas genom kollektiva förhandlingar och jämförelser.
På partiets sida om hyresrätter står ”Införa fri hyressättning i nyproduktion” kvar som ett av fyra förslag, tillsammans med bevarat besittningsskydd och skydd mot chockhöjningar. Samma krav bär partiets motion om bostäder och samhällsbyggnad från hösten 2025. Men partiet har sedan dess villkorat kravet, se avsnittet nedan.
”Vi står upp för hyresgästerna mot marknadshyror, utförsäljningar och renovräkningar”, skriver partiet på sin sida om hyresrätter och allmännyttan. Modellen med kollektivt förhandlade hyror och bruksvärdesprincipen ska bevaras och utvecklas, och utförsäljningen av allmännyttiga bostäder stoppas.
Partiet vill enligt sin sida om hyresrätt att ”nyproduktion ges friare hyressättning i avtal mellan hyresgäst och fastighetsägare”, med två villkor: att besittningsskyddet är starkt och att indexeringen är förutsägbar över tid. Till det kopplar partiet ett krav på offentlig hyresstatistik, så att parterna vet vad som är en rimlig nivå.
”Införa fri hyressättning vid nyproduktion och reformera bruksvärdesystemet” är ett av fem förslag på partiets bostadssida. Liberalerna vill att hyror i större utsträckning ska spegla efterfrågan även i det befintliga beståndet, samtidigt som hyresgäster ska ha förutsägbara villkor och större inflytande över standarden.
”Miljöpartiet säger nej till marknadshyror och fri hyressättning vid nyproduktion”, står det på partiets bostadssida. Partiet vill i stället stärka hyresgästernas ställning och stödja renoveringar som inte leder till kraftiga hyreshöjningar.
Uppgifterna ovan kontrollerades den 26 augusti 2026 i partiernas eget material.
Centerpartiet villkorar sitt krav
Centerpartiet har flyttat sig under mandatperioden. Partiet drev fri hyressättning i nyproduktion genom januariavtalet och har kvar kravet både på sin politiksida och i sin riksdagsmotion. Men i ett pressmeddelande den 29 maj 2026 skrev partiet att det efter valet vill bjuda in samtliga partier till samtal om bostadsmarknaden, att det inte ställer några absoluta krav på enskilda reformer i förväg, och att det ”inte kommer kräva fri hyressättning i nyproduktion, varken för att påbörja samtalen eller i slutprodukten, så länge den löser problemen”.
De två rörelserna går åt rakt motsatta håll. Centerpartiet villkorar sitt krav, samtidigt som Sverigedemokraterna gör sitt nej till ett ultimativt krav i kommande regeringsförhandlingar.
Vad riksdagen faktiskt röstade om i våras
Den 20 maj 2026 avgjorde riksdagen ett paket som gränsar till frågan: betänkande 2025/26:CU31 ”En mer flexibel hyresmarknad”, som bland annat gav den nya privatuthyrningslagen (2026:772). Tre punkter gick till votering.
Om den nya privatuthyrningslagen, där parterna själva kommer överens om hyran, var kammaren nästan enig: 323 ja mot 25 nej. Vänsterpartiets 21 ledamöter röstade nej. Ledamöterna från de övriga sju partierna röstade ja, Socialdemokraterna med en avvikande röst. Tre politiskt obundna ledamöter röstade också nej.
De två andra punkterna delade kammaren. Utökade möjligheter för bostadsrättshavare att hyra ut i andra hand, och en ny modell för blockhyra som gör att en lägenhet kan få sin hyra bestämd utan vanlig bruksvärdesprövning, fick ja av Moderaterna, Sverigedemokraterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Liberalerna. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet röstade nej. Båda punkterna gav samma utfall, 199 ja mot 149 nej, och förslagen gick igenom.
Sverigedemokraterna röstade alltså med regeringssidan på båda de omstridda punkterna. Voteringen gällde inte hyressättningen i stort utan tre avgränsade undantag, och där går skillnaden mellan att avvisa marknadshyra som princip och att rösta emot enskilda uppluckringar av bruksvärdet.
Hur begreppen hänger ihop
Skillnaden mellan bruksvärde och marknadshyra ligger i om efterfrågan får påverka hyran, och den går vi igenom på sidan Marknadshyra kontra bruksvärde. Hur hyran räknas fram i dag, med kollektiva förhandlingar och jämförelser mellan likvärdiga lägenheter, står på Bruksvärdessystemet. Intresseorganisationernas och remissinstansernas hållning, som skär tvärs igenom partilinjerna, finns i Bostadspolitiska positioner. En bredare jämförelse av partiernas bostadspolitik i stort, alltså också byggande, skatter och bidrag, gör systersajten Bopolitik.se i Partiernas bostadspolitik.
Senast faktagranskad: 27 augusti 2026