Söndagen den 13 september 2026 hölls val till riksdagen, och hyressättningen var en av de frågor där partierna drog åt olika håll. Sverigedemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet avvisade marknadshyror, medan Centerpartiet och Liberalerna ville införa fri hyressättning i nyproduktion. Moderaterna avvisade också marknadshyror men ville införa trygghetshyror, och Kristdemokraterna ville ge nyproduktionen friare hyressättning. Socialdemokraterna ville försvara den kollektiva hyressättningsmodellen. I riksdagen röstade Sverigedemokraterna ändå med regeringssidan när blockhyra och utökad andrahandsuthyrning för bostadsrättshavare prövades våren 2026.
Frågan om marknadshyra splittrade regeringsunderlaget inför valet 2026
Skiljelinjen följde inte blockgränsen. Sverigedemokraterna stod i hyressättningsfrågan på samma sida som Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna, de tre övriga i regeringsunderlaget, ville lätta på den kollektiva hyressättningen, antingen i nyproduktion eller vid nytecknade kontrakt.
Kristdemokraterna, Liberalerna och Miljöpartiet tog upp hyressättningen i sina valmanifest
Kristdemokraterna hade punkten ”Reformera hyressättningen för nybyggda hyreslägenheter” i sitt valmanifest från den 21 augusti 2026, utan att precisera vad reformen innebar. Liberalerna skrev i sitt valmanifest att partiet ville ”tillåta fri hyressättning i nyproduktion och låta läget påverka hyrorna mer”. Miljöpartiets valmanifest slog fast att ”marknadshyror ska stoppas”.
De övriga fem partierna lovade inget om hyressättningen i sina valmanifest. Ordet hyra förekom inte i Moderaternas vallöften, inte i Socialdemokraternas valplattform och inte i Sverigedemokraternas valplattform. Moderaternas bostadspunkt hette i stället ”Rätt att köpa sitt boende”. Centerpartiets valmanifest ägnade sex punkter åt bostäder, alla om byggande, krediter, en bostadssocial reform och breda överenskommelser, ingen om hur hyran skulle sättas. Vänsterpartiets valplattform nämnde marknadshyror bara som ett exempel på vad partiet redan hade lyckats stoppa.
Sverigedemokraterna hade däremot ”Stoppa marknadshyror” som löfte nummer tio i en separat lista över vallöften, vid sidan av valplattformen.
Så skrev partierna om marknadshyror och fri hyressättning
Socialdemokraterna sammanfattade bostadspolitiken i en punktlista i sitt partiprogram, och en av punkterna löd ”Försvar för den kollektiva hyressättningsmodellen”. I sin motion om hyresmarknaden våren 2026 skrev partiet att marknaden skulle fungera bättre, men ”inom ramen för den svenska hyresmodellen”. Partiets bostadssida räknade upp nio förslag om byggande, bidrag, lån och stärkt hyresgästskydd, men inget om hur hyran skulle sättas.
Moderaterna avvisade marknadshyror på sin egen sida om frågan: ”Moderaterna vill inte införa marknadshyror som hade inneburit att hyran kan höjas drastiskt på kort tid.” I stället ville partiet ”omreglera hyresmarknaden och införa så kallade trygghetshyror”. Med trygghetshyror skulle hyresgäst och hyresvärd komma överens om ingångshyran, och hyresutvecklingen skulle följa en indexering som partiet beskrev som trygg, enkel och förutsebar. På sin bostadspolitiska sida svarade Moderaterna ”Det stämmer inte” på frågan om partiet ville införa marknadshyror. Moderaterna tillade att trygghetshyror var ny politik från stämman 2025.
”Sverigedemokraterna säger nej till marknadshyror i både nyproduktion och befintliga hyresrätter”, löd vallöfte nummer tio. Sverigedemokraterna lade till att partiet inte skulle acceptera sådana förslag om frågan kom upp, och att nejet var ”ett av våra ultimativa krav i eventuella regeringsförhandlingar”. På sin sida om marknadshyror preciserade partiet att bruksvärdessystemet skulle behållas och hyror fortsatt sättas genom kollektiva förhandlingar och jämförelser.
På Centerpartiets sida om hyresrätter stod ”Införa fri hyressättning i nyproduktion” kvar som ett av fyra förslag, tillsammans med bevarat besittningsskydd och skydd mot chockhöjningar. Samma krav fanns i partiets motion om bostäder och samhällsbyggnad från hösten 2025.
”Vi står upp för hyresgästerna mot marknadshyror, utförsäljningar och renovräkningar”, skrev Vänsterpartiet på sin sida om hyresrätter och allmännyttan. Modellen med kollektivt förhandlade hyror och bruksvärdesprincipen skulle bevaras och utvecklas, och utförsäljningen av allmännyttiga bostäder stoppas.
Kristdemokraterna ville enligt sin sida om hyresrätt att ”nyproduktion ges friare hyressättning i avtal mellan hyresgäst och fastighetsägare”. Partiet ställde två villkor: att besittningsskyddet skulle vara starkt och indexeringen förutsägbar över tid. Till det kopplade partiet ett krav på offentlig hyresstatistik, så att parterna skulle veta vad som var en rimlig nivå.
”Införa fri hyressättning vid nyproduktion och reformera bruksvärdesystemet” var ett av fem förslag på Liberalernas bostadssida. Liberalerna ville att hyror i större utsträckning skulle spegla efterfrågan även i det befintliga beståndet, samtidigt som hyresgäster skulle ha förutsägbara villkor och större inflytande över standarden.
”Miljöpartiet säger nej till marknadshyror och fri hyressättning vid nyproduktion”, stod det på partiets bostadssida. Miljöpartiet ville i stället stärka hyresgästernas ställning och stödja renoveringar som inte leder till kraftiga hyreshöjningar.
Centerpartiet lovade att inte kräva fri hyressättning i nyproduktion efter valet
Centerpartiet hade drivit kravet på fri hyressättning i nyproduktion i januariavtalet. Men i ett pressmeddelande den 29 maj 2026 skrev partiet att det efter valet ville bjuda in samtliga partier till samtal om bostadsmarknaden. Enligt pressmeddelandet ställde partiet inga absoluta krav på enskilda reformer i förväg. Partiet skrev också att det ”inte kommer kräva fri hyressättning i nyproduktion, varken för att påbörja samtalen eller i slutprodukten, så länge den löser problemen”.
Så röstade riksdagen om hyresmarknaden våren 2026
Den 20 maj 2026 avgjorde riksdagen ett paket som gränsar till frågan: betänkande 2025/26:CU31 ”En mer flexibel hyresmarknad”, som bland annat gav den nya privatuthyrningslagen (2026:772). Tre punkter gick till votering.
Om den nya privatuthyrningslagen, där parterna själva kommer överens om hyran, var kammaren nästan enig: 323 ja mot 25 nej. Vänsterpartiets 21 ledamöter röstade nej. Ledamöterna från de övriga sju partierna röstade ja, Socialdemokraterna med en avvikande röst. Tre politiskt obundna ledamöter röstade också nej.
De två andra punkterna delade kammaren. Utökade möjligheter för bostadsrättshavare att hyra ut i andra hand, och en ny modell för blockhyra som gör att en lägenhet kan få sin hyra bestämd utan vanlig bruksvärdesprövning, fick ja av Moderaterna, Sverigedemokraterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Liberalerna. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet röstade nej. Båda punkterna gav samma utfall, 199 ja mot 149 nej, och förslagen gick igenom.
Sverigedemokraterna röstade alltså med regeringssidan på båda de omstridda punkterna. Voteringen gällde inte hyressättningen i stort utan tre avgränsade undantag, och där går skillnaden mellan att avvisa marknadshyra som princip och att rösta emot enskilda uppluckringar av bruksvärdet.
Hur begreppen hänger ihop
Artikeln Marknadshyra kontra bruksvärde förklarar skillnaden mellan systemen: om efterfrågan får påverka hyran eller inte. Hur hyran räknas fram i dag, med kollektiva förhandlingar och jämförelser mellan likvärdiga lägenheter, beskrivs i Bruksvärdessystemet. Intresseorganisationernas och remissinstansernas hållning finns i Bostadspolitiska positioner. Bopolitik.se jämför partiernas bostadspolitik i stort, med byggande, skatter och bidrag, i artikeln Partiernas bostadspolitik.
Senast faktagranskad: 27 augusti 2026. Senast uppdaterad: 18 september 2026