Tyskland bromsar hyran vid nya kontrakt, och Finland har fri hyressättning på den privata marknaden men en stor statligt stödd sektor. Nederländerna bygger ut sitt poängsystem, och Danmark har skärpt reglerna efter uppköp av hyreshus.
Tyskland: hyresbroms med tak
Tyskland har sedan 2015 en hyresbroms, Mietpreisbremse. I områden med ansträngd bostadsmarknad får en ny hyra vid inflyttning inte överstiga den lokala jämförelsehyran med mer än tio procent. Nyproduktion och genomgripande renoverade lägenheter är undantagna. Regeln har förlängts flera gånger, senast till 2029 (The Local). Modellen åberopas ofta av dem som vill kombinera friare hyror med ett tak mot de största höjningarna.
I Finland har 346 000 hyresbostäder statligt stöd
Finland avvecklade sin hyresreglering stegvis under 1990-talet. Nya kontrakt släpptes fria kring 1992 och befintliga 1995. Sedan dess finns ingen lagstadgad gräns för begynnelsehyra eller årliga höjningar i den privata sektorn, vilket gör Finland till en av Europas mest liberala hyresmarknader (forskningsrapport, VATT). Förespråkare för avreglering pekar på ökat byggande, kritiker på stigande hyror i Helsingfors.
Friheten gäller bara den privata delen av marknaden. Vid utgången av 2024 fanns 346 000 statligt stödda hyresbostäder i Finland, varav 106 000 för särskilda grupper som äldre, studenter och personer med funktionsnedsättning (Varke). De flesta är byggda med äldre statliga lån, så kallade aravalån, eller med långa räntestödslån. I de bostäderna ska hyresgästerna väljas på sociala grunder och hyran sättas efter självkostnad.
Företräde får den som har störst behov av bostad, minst förmögenhet och lägst inkomst (Varke). Sedan 2025 finns också ett inkomsttak för nya hyresgäster: 3 540 euro brutto i månaden för en ensamstående, med tillägg för varje ytterligare vuxen och varje barn. Taket gäller inte bostäderna för särskilda grupper (Varke).
Nederländerna: poängsystem som byggs ut
Nederländerna har ett poängsystem, woningwaarderingsstelsel, som sätter en maxhyra utifrån lägenhetens egenskaper som yta, energiklass och utrustning. Systemet påminner om det svenska bruksvärdet. Genom lagen Wet betaalbare huur, som trädde i kraft den 1 juli 2024, utökades regleringen till ett nytt mellansegment av hyresmarknaden för nya kontrakt (Houthoff). Finland avreglerade sin privata hyresmarknad på 1990-talet, medan Nederländerna har utökat regleringen.
Danmark skärpte hyresreglerna efter uppköp av hyreshus
I Danmark regleras hyrorna i dag i lejeloven, som trädde i kraft den 1 juli 2022 och ersatte både den tidigare hyreslagen och boligreguleringsloven (lejeloven, retsinformation.dk). År 2020 antogs en lag riktad mot kortsiktiga investerare som köpte hyreshus, moderniserade lägenheterna och höjde hyrorna för att sedan sälja med stor vinst (lovforslag L 177). Lagen införde bland annat en femårig karensperiod innan sådana höjningar får göras, räknad från den senaste gången fastigheten bytte ägare eller kontroll (lov nr. 818 af 9. juni 2020). Regeln gäller fortfarande och står i dag i lejeloven § 19, stk. 4.
Så påverkar hyresreglering hyror och byggande
Hyresreglering bromsar hyrorna men minskar också rörligheten, och den kan förvärra bostadsbristen. Studier av hyresreglering visar i regel högre hyror i de oreglerade bostäderna. Mer än hälften av studierna av byggandet finner att det minskar, även om resultaten om byggandet går isär och flera studier inte finner någon effekt alls (Kholodilin, DIW Berlin).
En bostadskö är i första hand ett tecken på att det finns för få bostäder. Stockholm har reglerade hyror. År 2025 var den genomsnittliga kötiden för en vanlig hyresrätt 9,0 år i hela Bostadsförmedlingens område, som omfattar Stockholms län och Strängnäs. I Stockholms stad var den 12,4 år (Bostadsförmedlingen).
Wien har, liksom Finland, ett stort bestånd av bostäder med offentligt stöd vid sidan av den privata marknaden. I Wien bodde 41 procent av invånarna i kommunala eller vinstbegränsade bostäder i oktober 2023 (Wien in Zahlen 2025). Där fördelas lägenheterna efter behov, som i Finland, men också efter hur länge man bott i staden. Den som söker en kommunal eller subventionerad bostad skrivs upp med ett Wohn-Ticket. Den sökande ska ha haft sin huvudbostad i Wien i två år i sträck (Stadt Wien).
Hur den svenska modellen fungerar beskrivs på sidan Bruksvärdessystemet, och argumenten för och emot en förändring i Marknadshyra kontra bruksvärde.
Källor: The Local (Tyskland); VATT-forskningsrapport och Varke (Finland); Houthoff (Nederländerna); lejeloven, lovforslag L 177 och lov nr. 818 af 9. juni 2020, retsinformation.dk (Danmark); Kholodilin, DIW Roundup 139, DIW Berlin 2022; Bostadsförmedlingen i Stockholm; Stadt Wien.
Senast faktagranskad: 24 september 2026